| |
|
 |
|
|
|
Rymdbolaget köper
amerikanska USN |
| I januari 2009
tecknades ett bindande kontrakt om övertagande av det
amerikanska bolaget Universal Space Network, USN, som
tillhandahåller satellitdriftstjänster på den
amerikanska kontinenten. Rymdbolaget och USN har ett
mångårigt samarbete inom ramen för det globala
markstationsnätverket PrioraNet. De båda bolagen driver
gemensamt nätverket som innefattar såväl bolagens egna
anläggningar som satellitstationer ägda av
samarbetspartners världen över.
|
|
 |
|
Uppsändningsstöd för flera
satelliter |
 |
|
Den första fasen vid
satellituppsändningar, LEOP (Launch and Early Orbit
Phase), är mycket kritisk. Då krävs intensiv kontakt med
satelliten för att säkerställa att dess system fungerar
och att den placeras i rätt position. Ett LEOP-uppdrag
varar några dagar upp till två veckor.
|
|
. |
|
Prisma klarade
simulerad rymdfärd |
|
 |
| Rymdbolaget är
huvudleverantör av Prisma-satelliterna, som ska
demonstrera ny teknik för formationsflygning och nära
samspel mellan rymdfarkoster. Sådan teknik blir viktig i
framtida forskningsprojekt eftersom den gör det möjligt
för många mindre rymdfarkoster att samverka och
tillsammans utgöra kraftfulla antenner och teleskop.
|
|
Nytt patent och
kontrakt för NanoSpace |
 |
|
Rymdbolagets dotterbolag
NanoSpace har beviljats patent på en isolationsventil
för bränsletankar på rymdfarkoster. Ventilen, ett
mikrochip lättare än 1 g, kan ersätta traditionella
pyrotekniska lösningar som är betydligt tyngre, större
och dyrare. Ventilen finns på NanoSpaces miniatyriserade
framdrivningssystem som ska göra sin första rymdfärd på
Prisma. Dragkraften hos den lilla motorn är mindre än 1
milli-Newton (mN), vilket möjliggör mycket svaga pulser
och därmed exakt styrning och precision.
|
|
Framgångar
för ECAPS |
Även
dotterbolaget ECAPS utvecklar framdrivningssystem
för rymdfarkoster, baserade på det högpresterande,
giftfria och miljövänliga bränslet HPGP. Liksom
NanoSpaces system ska HPGP-systemet göra sin första
flygning på Prisma. Det rör sig då om en motor med
dragkraften 1 N. ECAPS har även utvecklat 5 N- och
22 N-motorer som nyligen klarat tester med goda
resultat.
Företaget har också fått starttecken för
tillverkning av åtta 1 N-motorer till två satelliter
inom det amerikanska jordobservationsprojektet
CICERO, som fullt utbyggt förväntas omfatta 24
satelliter. |
 |
|
Odin, en pigg
åttaåring |
 |
Det är nu åtta år
sedan rymdobservatoriet Odin sändes upp. Till glädje
för klimatforskare runt om i världen är Odins drift
säkrad även för 2009, tack vare finansiering från
Rymdstyrelsen och ESA.
Odin utvecklades av Rymdbolaget på uppdrag av
rymdstyrelserna i Sverige, Finland, Frankrike och
Kanada, och det är också Rymdbolaget som sköter
driften. Odin användes under sina första år även för
astronomiforskning, men nyttjas nu främst för
regelbundna studier av jordens atmosfär. |
|
Flera
spännande satellitprojekt |
Rymdbolaget är
engagerat i flera internationella satellitprojekt. I
ett av dem, Proba-3, leder Rymdbolaget ett
industriellt europeiskt konsortium som utvecklar två
satelliter för demonstration av avancerad teknik för
formationsflygning. Proba-3-satelliterna ska
tillsammans forma ett teleskop för studier av objekt
nära solen. Uppdragsgivaren är ESA och uppsändningen
är beräknad till 2012.
Inom ESA-projektet Small GEO, där flera europeiska
företag utvecklar en liten satellitplattform för
telekommunikation, ansvarar Rymdbolaget för
elektrisk framdrivning och system för pekning och
bankontroll. Den första satelliten planeras sändas
upp för den spanska satellitoperatören Hispasat år
2011. |
 |
|
|
Proba-3 © ESA |
 |
|
|
|
Intensiva
förberedelser av raketprojekt |
|
 |
Det ESA-finansierade
raketprogrammet MAXUS är ett samarbete mellan
Rymdbolaget och tyska Astrium Space Transportation.
MAXUS är den största rakettypen som sänds upp från
Esrange. Raketerna bär med sig experiment åt forskare
som vill utföra experiment utan störande inverkan av
tyngdkraften.
|
|
Studentaktiviteter på Esrange |
 |
|
Studentprogrammen REXUS och BEXUS är årligt återkommande
och drivs av Rymdbolaget och den tyska rymdstyrelsen DLR
inom samarbetet Eurolaunch. ESA och Rymdstyrelsen är
finansiärer. I höstas genomförde europeiska
studenter sammanlagt tretton experiment på Esrange, med
ballongerna BEXUS 6 och 7 och raketen REXUS 4.
|
|
Atmosfärsforskning med ballonger |
 |
| I mars
månad släpps två ballonger från Esrange, också detta ett
Eurolaunch-projekt. Ballongerna ska bära experiment
för atmosfärsstudier, i huvudsak utförda av tyska
forskare. Rymdbolaget har här chansen att
demonstrera sin kapacitet för flygning av riktigt
stora och tunga ballongnyttolaster.
|
|
Italienskt
UAV-test på Provplats Vidsel |
Hösten 2008 kom det italienska
företaget Alenia Aeronautica till Provplats Vidsel för
tester av sin obemannade flygfarkost, en UAV (Unmanned
Aerial Vehicle). Ett antal flygningar gjordes inom det
stora unika provområdet NEAT, North European Aerospace
Test range, som sträcker sig hela vägen från Vidsel till
Kiruna.
|
|
 |
|
|
|
Rekordleverans
till Norge |
 |
I december levererade
Rymdbolaget ett havsövervakningssystem till det norska
företaget Helitrans. Systemet har installerats på ett
flygplan som används för uppdrag åt norska Kystverket.
Leveranstiden var rekordkort. Trots att kundens
beställning kom så sent som i oktober lyckades
Rymdbolaget leverera inom önskad tid. Detta var möjligt
eftersom ett flertal system av den senaste
systemgenerationen, MSS 6000, redan sålts och hårdvaran
därför serietillverkas.
|
|
|
Polen förbättrar
övervakning av Östersjön |
Rymdbolaget
och den polska kustbevakningen har tecknat avtal om
uppgradering av ett havsövervakningssystem. Systemet,
som är utvecklat av Rymdbolaget, installerades 1993 på
ett av myndighetens plan och ska nu uppgraderas till
senaste standard. Uppgraderingen ska vara färdig i
början av 2010.
|
|
 |
|
|
|
Samarbete
inom rymdturism |
 |
Rymdbolaget är en av
parterna i Spaceport Sweden, som arbetar för att
etablera Kiruna som Europas självklara plats för
rymdturismflygningar. Världens första kommersiella
rymdflygföretag, Virgin Galactic, planerar initialt
att erbjuda flygningar från Mojaveöknen i
Kalifornien, från Spaceport America i New Mexico och
från Spaceport Sweden i Kiruna. Flygningarna från
USA antas börja år 2010 och från Sverige tidigast
2012.
|
|
|