|
Köp av materiel för försvar och samhällssäkerhet i
Europa regleras från 2011 i nya lagar i Sverige och
övriga EU
Den statliga utredning –
Försvars- och
säkerhetsupphandlingsutredningen - som under
hösten och vintern arbetat med att omvandla
EU direktiv om försvarsupphandling till en
kommande svensk lag om upphandlingar för
försvar och samhällssäkerhet har nu
överlämnat sitt betänkande (SOU2010:13).
Utredningen har letts av
kammarrättslagmannen Christer Sjödin på
uppdrag av Finansdepartementet och nu
överlämnats till statsrådet Mats Odell.
Lagstiftningsprocessen har därmed, våren
2009, övergått i en remissfas.
Betänkandet läggs alltså i Sverige till
grund för en ny lag om upphandling av både
ren försvarsmateriel och ”känslig
utrustning”. Det senare kan gälla
anskaffningar som har betydelse för
medlemsstaternas och/eller unionens skydd
och säkerhet och syfta mot gränsskydd,
polisverksamhet eller
krishanteringsinsatser. Den nya lagen
ersätter delar av Lagen (2007:1091) om
Offentlig Upphandling, LOU.
Förslaget om detta EU-direktiv (2009/81)
utgavs av EU Kommissionen tillsammans med
ett direktiv (2009/43) ”Om förenkling av
villkoren för överföring av
försvarsrelaterade produkter inom
gemenskapen” och ett Meddelande från EU
Kommissionen, om Strategi för en starkare
och mer konkurrenskraftig försvarsindustri i
EU (KOM 2007; 764).
Direktiven har under 2008 och halva 2009,
gått igenom den s.k. sambeslutsprocessen
mellan Kommissionen, Parlamentet och Rådet
och införlivades sommaren 2009 i unionens
lagstiftning. De nationella lagarna skall
vara på plats senast två år därefter, alltså
sommaren 2011.
Industrin bl.a. SOFF och Svenskt Näringsliv,
har varit representerade i den allsidigt
sammansatta utredningen som genomförts i god
anda och med en unison målsättning att
EU-direktivets huvudsaker men även nyanser,
skall återspeglas också i den svenska lagen.
Vilka långsiktiga konsekvenser den pågående
och mångfacetterade regleringen av förvars
och säkerhetsmarknaden i EU skall ge kan
vara svårt att förutse; kommer den att bli
en öppen och tillgänglig handelsplats med de
rörligheter som är EU ekonomiska fundament
eller kommer de största medlemsstaterna att
styra och ställa och fortsatt agera
protektionistiskt men med delvis nya
motiveringar? EU fördraget och direktivet
ger ju en hel del undantagsmöjligheter;
hänsyn till medlemsstaternas väsentliga
säkerhetsintressen och skydd av särskild
information kan vara motiv för att gå ifrån
det gemensamma handelsregelverket. Det finns
i regelverket också många andra smitvägar.
Hur marknaden kommer att fungera kommer att
styra industrins framtida struktur inom EU.
Vilka nationer och (multinationella)
företagskonstellationer kommer att dominera?
Vilka kommer att svältas ut? Kan EU kan
åstadkomma rimligt fri handel, på lika
villkor, med början i forskning och
teknologiutveckling? Ja, det kräver harmoni
och ömsesidighet i tillämpningen av
regelverket. De länder där stat, politik och
industri går arm i arm får stor
handlingsfrihet.
EU vill ju helst samordna och konsolidera
både köpar- och säljsida men utan att
resultatet blir monopolisering… en smal och
krokig väg att vandra!
Svensk och unionell tillämpning av den nya
lagstiftningen liksom av andra redan
befintliga avtal och regler, är mycket
betydelsefull för svensk industris
överlevnadsförmåga. Det finns i den här
branschen, egentligen bara en kund i varje
land, så staten bestämmer utfallet.
|
