Äntligen är våren här på allvar och ljuset har kommit tillbaka. Det är efterlängtat och känns mycket bra.
Och återigen finns det flera intressanta frågor att beröra än utrymmet tillåter. Jag fokuserar den här gången på det jag tror är den största förändringen i reglerna för anskaffning av varor och tjänster för militärt försvar och samhällsäkerhet, i den Europeiska Unionen, som vi sett hittills.
Det nya Försvarsupphandlings-direktivet (Dir 2009/81 EG) införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning, under året – men vad innebär det i praktiken?
”Defence Package” är samlingsnamnet för en Strategi för försvarsmarknadens utveckling samt två direktiv som EU institutionerna kompromissat sig fram till och beslutat. Det handlar om en långsiktig strategi för en ”starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri i EU” tillsammans med ett direktiv om upphandling i främst, försvarsområdet och ett direktiv för överföring av förvarsprodukter mellan EU:s medlemsstater. För att ytterligare klargöra innebörden och sina avsikter har Kommissionen dessutom genomfört ”workshops” inriktade mot olika problemområden och tagit fram förklarande s.k. Guidance Notes, sju till antalet. Direktiven skall implementeras i EU-ländernas lagstiftning senast i augusti i år. Norge kommer att implementera direktiven i sin lagstiftning den 1/1 2012. Schweiz är ännu oklart när det gäller lagstiftning men de kommer ändå att följa direktivens innebörd.
Hela området är komplext men jag skulle ändå vilja sammanfatta läget så här. Huvudingrediensen i upphandlingsdirektivet är inriktningen mot en öppen upphandling på en fri och konkurrensutsatt marknad inom Europa.
 
Läs mer »

Jan Pie
Generalsekreterare Säkerhets- och försvarsföretagen